Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Samverkan och digitalisering för samhället framåt

Nyhet: 2017-11-13

Det var samverkan som byggde det svenska folkhemmet. Hur kan samverkan inom humaniora föra samhället framåt idag? Den 8-9 november hölls den första konferensen inom GPS400, Göteborgskulturer på stan 1621-2021. I det inledande panelsamtalet kretsade frågeställningen kring vad samverkan är och hur olika institutioner ska kunna samverka.

Göteborgs universitets rektor Eva Wiberg menade att samverkan är ett brett begrepp och ett måste både inom universitetet och mellan universitet och andra aktörer. Inte minst är humaniora viktigt i ett samhälle som blir alltmer digitalt.
– Humanisters kompetens är viktig, vi har förmågan att analysera i bred mening och har starka band till kritiskt tänkande. Vi ska aldrig be om ursäkt för vår existens, sa Eva Wiberg.

Humaniora hjälper oss förstå dagens samhällsutmaningar

Anna Rosengren är chef för kulturförvaltningen i Göteborgs stad som bland annat har uppgiften att ge kulturen förutsättningar att växa i takt med staden.
– Humanistisk forskning behöver få högre prioritet. Vi står inför stora utmaningar lokalt, nationellt och globalt. Vi har problem med segregation, integration och utanförskap – humaniora hjälper oss att förstå detta, sa Anna Rosengren.

Anna-Carin Ramsten från Vinnova menade att företeelsen samverkan knappast är något nytt.
– Det är en svensk paradgren! Det var samverkan som byggde det svenska folkhemmet. När vi stod inför stora utmaningar efter andra världskriget, då gällde det att systematiskt gå samman – industri, näringsliv, politik och vetenskap. Det var grunden till varför många av oss sitter här idag, sa Anna-Carin Ramsten.

Citizen science botemedlet mot faktaresistens?

Dick Kasperowski är forskare inom vetenskapsteori och tycker att samverkan handlar om var i forskningsprocessen man kan involvera dem som inte är forskare.
– Hur kan en som inte forskar bli jämställd med en forskare? Det finns digitala tekniker som gör detta möjligt. Utomstående har samlat in mycket material tidigare men det har osynliggjorts om de inte varit forskare. Citizen science är kanske botemedlet mot faktaresistens! sa Dick Kasperowski.

Christopher Natzén från Kungliga biblioteket (KB) förklarade att KB:s samlingar behöver tillgängliggöras digitalt. Det är idag svårt att få access till samlingarna om man inte är i Stockholm och detta försvårar därmed forskning på 1900-talets kultur.
– En digitalisering av material skulle lyfta humaniora. Om vi inte får till en bättre samverkan här kommer vi missa en stor del av 1900-talet, sa Christopher Natzén.

Samverkan som en naturlig del av forskningen

Jenny Björkman från Riksbankens Jubileumsfond påpekade att det saknas en infrastruktur för att samverkan ska bli möjlig.
– Det ligger ofta på den enskilda forskaren. Och där saknas ofta tid.
Hon menade också att det är olyckligt att kalla samverkan för tredje uppgiften, eftersom det då ofta kommer i tredje hand, istället för att vara en del av forskningen.

Detta håller Marie Demker, dekan för humanistiska fakulteten, med om:
– Samverkan behöver bli en naturlig kompetens hos forskare. Det ska inte bara handla om utbildning och forskning, sa Marie Demker.
– Men vi får inte glömma att den största samverkan som vi bedriver hela tiden är att vi utbildar studenter. Här kan vi så frön till framtidens kontakter och samverkan.

 

Läs mer om konferensen:

Citizen science - allmänheten blir experter

Multisensorisk installation utmanar islamofobi

Bergsjöns bortglömda kulturarv

Kortedala - en berättelse om folkhemmet

AV:
031-7864565

Nyheter

  • Doktorander inom humaniora möts på konferens

    [2017-11-16] På torsdagen inleddes den första fakultetsgemensamma doktorandkonferensen på Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet. Konferensen innehåller presentationer om allt från varför svenska medelklassfamiljer köper sommarstuga till andlighet i Indien.

  • Kortedala - en berättelse om folkhemmet

    [2017-11-15] Kortedala är en stadsdel med omkring 900 bostäder byggda på 1950-talet. Här finns landets första och kanske enda lägenhetsmuseum som speglar tiden mellan 1955 och 1965. Men syftet är inte bara att visa hur det såg ut, utan även visa vardagslivet med alltifrån pepparkaksbak till handarbete.

  • Multisensorisk installation utmanar islamofobi

    [2017-11-15] En karta av en engelsk gata, omgiven av skålar med små bitar av mat och kryddor, tygstycken, smycken - och så en mystisk svart låda som både pratar och släpper ut doft. Det handlar om en multisensorisk installation - en utställning som involverar alla fem sinnen. Här kan besökaren smaka, lukta, känna, lyssna och se på en liten del av världen. I det här fallet Golborne Road i London, även kallat Lilla Marocko.

  • Bergsjöns bortglömda kulturarv

    [2017-11-15] I Göteborgsförorten Bergsjön, alldeles intill höghusen i miljonprogrammet, finns en grav från år 1800 före Kristus. Anita Synnestvedt, forskare inom arkeologi vid Göteborgs universitet, driver ett projekt om vilka som bott på denna historiska plats under de senaste 4000 åren. Med en installation som fylls av berättelser från stenåldern fram till idag, vill hon visa på platsens kulturhistoriska värde.

  • Samverkan och digitalisering för samhället framåt

    [2017-11-13] Det var samverkan som byggde det svenska folkhemmet. Hur kan samverkan inom humaniora föra samhället framåt idag? Den 8-9 november hölls den första konferensen inom GPS400, Göteborgskulturer på stan 1621-2021. I det inledande panelsamtalet kretsade frågeställningen kring vad samverkan är och hur olika institutioner ska kunna samverka.

Fler nyheter

Sidansvarig: Katarina Wignell|Sidan uppdaterades: 2017-08-22
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?